1. Företagslån
  2. Blogg
  3. Stort EU-krispaket skall dämpa Coronavirusets ekonomiska effekter

Stort EU-krispaket skall dämpa Coronavirusets ekonomiska effekter

2020-04-12 av Patrik Andreasson

Det kan hända att vi får betalt när du tecknar ett företagslån hos en kreditgivare vi jämför. Det påverkar inte dina villkor.

I respons till den pågående Coronapandemin kom EU-ländernas olika finansministrar igår överens om att godkänna ett krispaket värt omkring 540 miljarder euro.

Detta omräknat till SEK motsvarar mer än 5000 miljarder kronor vilket motsvarar mer än hela Sveriges BNP under 2019 (5 026 miljarder kronor).

Bakgrunden till EU:s krispaket är att flera medlemsländer tvingats öppna upp den offentliga plånboken rejält för att kunna hantera de ökande statliga kostnaderna med anledning Coronakrisen.

Flera länder, inte minst Frankrike, Italien och Spanien, har bett om ekonomisk hjälp från EU och det krispaket som nu förhandlats fram välkommans därför särskilt av Europas mest Coronautsatta länder.

Tanken är att de 540 miljarderna euro som krispaketet består av skall göras tillgängliga för marknaden omedelbart, dessa medel är i första hand tänkta att hjälpa medlemsländer att finansiera medicinska kostnader samt användas till att långsiktigt bygga upp de nationella ekonomierna.

Hur skall dessa medel användas

100 miljarder euro – lösningar för korttidspermitteringar för att stötta företag som annars skulle behöva säga upp personal.

200 miljarder euro – är medel som kan användas till lån på motsvarande 200 miljoner euro till krisande företag.

240 miljarder euro – hämtas från Euroländernas kriskassa, stödfonden ESM, dessa medel skall användas för att bekosta ökade kostnader inom sjukvård och minska smittspridning.

Oklart hur finansieringsbördan skall fördelas

Flera länder vill se att länderna inom eurozonen tar ett gemensamt ansvar för de låna som nu beviljas till medlemsstaterna, men under gårdagens möte kunder länderna inte enas kring en sådan lösning.

Ett förslag som presenterats är att finansieringen skall ske genom emittering av obligationer via den Europeiska Investeringsbanken, EIB.

Dess obligationer har kommit att kallas för ”Coronaobligationer” och bygger på ett förslag om Euroobligationer som presenterades i samband med finanskrisen 2009-2012.

Euroobligationer innebär att eurozonen, dvs. de 19 länderna som delar denna valuta, gemensamma emitterar/säljer obligationer.

Gemensam upplåning inom hela eurozonen gör det möjligt för skuldsatta och fattigare EU-stater att låna pengar till en lägre ränta jämfört med om de själva skall upprätta ett statslån.

Euroobligationerna är emellertid inte helt okontroversiella, de medför nämligen en ökad risk för eurozonens rikare länder, då deras statsfinanser exponeras mot risk när man tar på sig ett gemensamt ansvar för belåning som sker till eurozonens fattigare länder.

Holland är det medlemsland som främst opponerat sig mot att krispaketet skall samfinansieras kollektivt av samtliga medlemsländer, även Finland och Österrike har ställt sig tveksamma till denna typ av gemensamt finansieringsförslag.

Sverige som inte ingår i eurozonens samarbete, har sagt att man inte är intresserade av att delta i ett potentiellt framtida utökat samarbete kring Euroobligationer.

Svenska staten kan troligen låna billigare själv på finansmarknaden, anser finansminister Magdalena Andersson i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt.